Isabelle Bongcam

Alla har vi varit små och varit "kära i killen i klassen". Jag minns att när jag gick i fyran-femman hade jag bara en kille i mina ögon. Samma som min bästis, men det gjorde inte så mycket. Jag trodde verkligen att jag var kär, det var en olycklig kärlek då han inte kände samma för mig (vad jag vet). När jag började sjuan trode jag att jag hittat min första kärlek. En kille som fick mig att skratta och verkligen ha kul med. Och han kände faktiskt samma för mig. Vi hade en underbar tid som slutade med att jag ifrågasatte hans känslor för att jag var för osäker på mig själv. (Desutom hörde killen från fyran av sig och gillade mig tydligen, men honom sket jag i totalt.) Men jag måste nog säga att min verkligen riktigt första kärlek var i åttan, min nuvarande pojkvän. För även om inte känslorna kom direkt så hade/har jag aldrig känt så som jag känner för honom för någon annan. Mer om honom kommer i en annan "lucka". Ciao<3